Förlagen behöver bli en del av den digitala samtiden

En bransch blir inte digital bara för att produkten har blivit det. Lite har hänt sedan bokbranschen tog sina första stapplande steg mot den digitala verklighet som läsarna lever i. Efter att ha börjat digitalisera boken genom olika initiativ verkar man ha återvänt tillbaka till sin trygga kärnverksamhet – en nyhet (tryckt bok), som marknadsförs via en katalog, förpackas och säljs som en enhet för sig själv.

Kvar står läsarna och undrar vad som hände. Eller kanske vad som inte hände.

En miss många gör med det digitala är att gå i fällan och tro att behoven hos användarna är digitala. Behoven oavsett bransch och produkt är i stort sett de samma över tid, både före och efter en digitalisering. Det är fortfarande hunger som driver oss till att handla mat – inte analoga eller digitala matvarubutiker. Det är fortfarande det sociala samspelet som får oss att kommunicera med varandra – inte Facebook eller fikarasten. Det är fortfarande vår lust som får oss att lyssna på musik – inte kassettbandspelaren eller Spotify.

Digitalt skapar sällan nya behov. Men i den digitala verklighet vi nu lever i skapas det däremot nya sätt att tänka kring affärsmodeller och kommunikationskanaler.

Bokbranschen verkar ha stirrat sig blinda på ordet ”digitalt” istället för ordet ”behov”, vilket gör att de inte har kommit längre än till att se det digitala som något extra till en befintlig verksamhet. En extra kassa adderad till den befintliga affären, en extra kanal för kundservice att prata med kunderna i, en extra marknadsföringskanal för marknadsavdelningen att kommunicera i och ett extra format att släppa sin produkt i. Alltid något som adderas på en existerande modell.

Jämför man bokbranschen med andra branscher kan man se att de som har kommit längre har skapat helt nya affärsmodeller där digitalt inte bara är mer utan där det handlar om att göra annorlunda. Inte bara lägga till.

Bokbranschen har mycket att lära av sina kollegor inom film, teve och musik. Mycket handlar om hur man paketerar, prissätter, presenterar och kommunicerar berättelsen och karaktärerna.

Det är fortfarande väldigt svårt som konsument att förstå hur en pocketbok kan kosta 50 kronor medan samma innehåll som e-bok kostar 150 kronor. Den högre momsen på e-böcker räcker inte som förklaring.

Digitalisering behöver inte betyda ”att hitta på nytt” eller ”modifiera befintligt innehåll” med egenskaper som digitaliseringen tillför. ”Enhanced” e-böcker och appar i alla ära, men för den breda massan handlar det fortfarande om att konsumera berättelser och karaktärer. När Spotify marknadsför gamla klassiker paketerar och presenterar de dem som album, men för lyssnaren är det bara listor som konsumeras digitalt.

Idag kan jag konsumera Michael Connellys karaktär Harry Bosch som e-bok, pappersbok, ljudbok och som teve-serie. Många av de populära karaktärerna lever idag både i backlisten, i nyhetslistan och på teve via streamingtjänster. Har förlagen verkligen vänt och vridit på alla möjligheter som finns i att möta en succé som till exempel teve-serien ”Bosch”? Varsågod här kommer de första böckerna samlade i en e-bok för dig som bara sett teveserien. Finns det verkligen inga digitala initiativ som kan möta läsarnas och tittarnas stora intresse för karaktärer som Wallander, Beck och Wern när karaktären gör succé på teve? Backlisten är ju diger.

Digitaliseringen gör det möjligt att paketera produkten på ett dynamiskt sätt utan någon större produktionskostnad. Inte bara som en nyhet eller återutgiven som en pocket eller en e-bok.

När karaktärer får nytt liv och möter en ny och större målgrupp via teve blir behovet av en sådan enkel sak som en kronologisk läslista aktuell. Att enkelt få fram en läsordning baserat på tex karaktären Van Veeteren som bygger på utgivningsdatum rensad från olika bandtypers utgivningsdatum verkar vara omöjligt. Jag har i alla fall inte lyckats. Exemplet gäller alla bokserier. Läsaren vill läsa böckerna i rätt ordning vilket känns högst rimligt. Förlagen vill visa upp olika format. Läsarens behov borde få styra.

Den metadata som kallas ”Bokserie” eller ”Serie” i branschen används idag på ett märkligt sätt. På förlagens sajter går det inte att med den informationen få fram en lista sorterad på utgivningsdatum, det vill säga läsordning. På boklådorna online används ”Bokserie/Serie” som en sökparameter och ger inte en fullständigt samlad läslista i kronologisk ordning. Som användare får jag se insidan av förlagens och branschens it-system, inte ett resultat baserat på mina behov.

Jämför med om imdb.com skulle lista Meryl Streeps 77 filmer som hon har medverkat i som skådespelerska efter formatets (dvd, bio, video osv) utgivningsår istället för i kronologisk ordning baserat på premiärdatum. Eller om Spotify skulle lista Madonnas album efter format (cd, mc, vinyl) istället för utgivningsår för albumet. Hur användbart skulle det vara för merparten av användarna?

Vidare på temat inifrån och ut kan man verkligen fundera på utgivningscyklerna i bokbranschen. När jag kan konsumera alla nya avsnitt av ”House of Cards” eller för den delen ”Bosch” eller annan valfri teveserie på en och samma kväll, varför måste jag då vänta till en specifik årstid (!) för att konsumera mina favoritkaraktärer i bokform? Visst förstår jag att det har att göra med utgivningstakt och tid för översättning. Men det finns exempel på där böckerna är klara långt innan de släpps men som i alla fall inte når läsarna direkt utan anpassas till förlagens utgivningstakt, inte läsarnas intresse och omvärldens hype.

Det verkar vara vattentäta skott mellan bokbranschen och övrig media. I alla fall från bokbranschens håll. Som exempel har det redan skrivits spaltmeter kring den kommande filmatiseringen av Stephen Kings bokserie ”Det mörka tornet”. En påkostad Hollywood-produktion med några av de absolut hetaste skådespelarna för tillfället som Katheryn Winnick, Idris Elba och Matthew McConaughey. Lycka till med att försöka se en komplett läsordning och än mindre köpa och läsa böckerna digitalt. I en digital värld borde det vara en tacksam uppgift för ett förlag.

Och vad händer när karaktären och backlisten blir digital direkt via upphovsmannen, t ex Harry Potter via pottermore.com? Då är förlagen akterseglade redan från början.

Vem drar i gång bokbranschens svar på imdb.com med karaktärer och upphovsmän presenterade med kronologiska utgivningsdatum? Gärna med referenser mellan böcker och till andra medier som teve-serier och film. Metadatan sitter väl bokinfo.se redan på?

Det är dags att förlagen lyfter blicken från den senaste nyhetskatalogen och funderar kring läsarnas faktiska behov och önskemål i en uppkopplad och digital verklighet där vi samtidigt konsumerar karaktärer och berättelser över hela jordklotet.

Det förlagen borde fundera mer på är hur de kan:

  • nå nya läsare när populära karaktärer blir film och teve-serier
  • hålla backlisten vid liv
  • möta nya målgrupper
  • svara snabbare på trender i omvärlden
  • paketera innehållet mer kreativt
  • se över prissättningen
  • tillgängliggöra innehållet snabbare

Svaret på ovan är digitalisering. Med innehållet och karaktärerna redan på plats borde det inte vara så svårt.

Lämna ett svar