Den kommunikativa ledaren

Alla ledare kommunicerar, men det betyder inte att alla ledare är lika duktiga på att kommunicera. Grundbetydelsen i kommunikation – att ”göra något gemensamt” – påminner oss om att det rör sig om en interaktion mellan två eller flera parter.

Verkligheten bygger på cirklar men vi ser raka linjer, skriver Peter Senge i ”Den femte disciplinen, (1995)”. En viktig uppgift för en ledare i en organisation är att optimera systemet (organisationen) som en helhet före att åstadkomma effektiva öar. Vad spelar det för roll om en del av en process är effektiv om helheten är energikrävande?

I ett kommunikativt perspektiv betyder det att inte bara prata om helheten utan också om att se kommunikationen ur ett helhetsperspektiv – som ett samspel mellan minst två personer där både sändare och mottagare spelar roll för effekten.

Kramer and Crespy, (2011) skriver att ”Communication in leadership processes is perceived as a circular and dynamic interaction where both leaders and employees actively participate”. Chef och medarbetare agerar aktivt i en cirkulär och dynamisk interaktion.

Kommunikationen behöver således utvecklas från linjär process till meningsskapande; ”from transmission to sense-making”.

Faran blir när den kommunikativa ledaren stannar vid rollen som inspiratör som sänder inspirerande och skapar engagemang i en linjär process (raka linjer) på kort sikt genom tex ”brandtal” men som inte lyckas åstadkomma den viktiga cirkulära och dynamiska dialogen som ger effekt även på lång sikt.

Därför kanske Alvesson & Sveningsson (2003) slutsats blir en viktig aspekt i det kommunikativa ledarskapet där explicit kommunikation genom tex brandtal behöver kombineras med den sociala dialogen där de betonar vikten av det alldagliga och värdsliga som ledare gör när de lyssnar och småpratar och den känsla av tillhörighet som det kan ge tillsammans med medarbetaren.  

Johansson et al., 2014 definierar kommunikativt ledarskap som: ”En kommunikativ ledare engagerar medarbetare i dialog, ger och söker återkoppling, involverar medarbetare i beslutsfattande, och uppfattas som öppen och närvarande.”’

Fyra centrala beteenden, åtta principer och fyra förutsättningar

Johansson et al (2014) beskriver fyra centrala beteenden, åtta principer och fyra förutsättningar som utgör ett teoretisk ramverk för kommunikativt ledarskap. Beteendena och principerna kan stötta organisationen att utveckla det
kommunikativa ledarskapet

Fyra centrala beteenden hos kommunikativa ledare

Strukturera – innebär att tydliggöra mål och förväntningar, definiera uppgifter, planera samt fördea uppgifter, rekrytera och skapa mening.

Utveckla – innebär att coacha och träna, ge återkoppling på resultat, läsa problem och uppmuntra självstyrning.

Interagera – innebär att skapa öppenhet, stödja samt lösa konflikter.

Representera – innebär att företräda gruppen, enheten eller organisationen, bevaka omgivningen, nätverka och skapa resurser.

Ledare – MedarbetareLedare – enhet/team
StruktureraFormulera mål och förväntningar
Planera och fördela uppgifter
Formulera mål och förväntningar
Definera uppgifter
Planera & fördela uppgifter
Rekrytera & skapa team
Skapa mening
UtvecklaCoacha och träna
Återkoppling på resultat
Coacha och träna
Återkoppling på resultat
Lösa problem
Uppmuntra självstyrning
InterageraÖppenhet
Stöd
Hantera konflikter
Öppenhet
Stöd
Hantera konflikter
RepresenteraInflytande uppåtBevaka omgivningen
Nätverka
Skydda och samarbeta
Skapa resurser
ger …ger …
EffekterTydliga roller
Lojalitet
Engagemang
Sammanhållning
Självförtroende
Effektiva grupprocesser
ger …ger …
RESULTATRESULTAT
Tabell från Johansson (2014)

Åtta principer för kommunikativt ledarskap

1. Coachar och ger medarbetare eget ansvar

2. Skapar strukturer som underlättar arbetet

3. Formulerar tydliga förväntningar på kvalitet, produktivitet, och professionalism

4. Är tillgängliga, respektfulla och bryr sig om medarbetarna

5. Löser problem, ger och söker feedback och talar för sin enhet

6. Ger inriktning och hjälper andra att nå sina mål

7. Gestaltar medvetet budskap och händelser

8. Möjliggör och stödjer meningsskapande

Fyra individuella förutsättningar som påverkar kommunikativt beteende

  • Kommunikativ medvetenhet
    • Planerar och anpassar sin kommunikation medvetet efter teamet och medarbetaren
  • Kännedom om kommunikation
    • Fås genom formell träning/utbildning och övningar i kurser, workshops och seminarier
  • Kommunikativ attityd
    • Betraktar kommunikation som något viktigt som kräver tid och resurser
  • Kommunikativ förmåga
    • Kommunikativ kompetens och utförandet av kommunikation i olika situationer

Sammanfattning

Beteendena och principerna kan stötta en chef i att utvecklas som kommunikativ ledare. Men i grunden kanske det framför allt handlar om att se verkligheten i cirklar där dialogen bor före raka linjer där monologen finns.

Referenser

Alvesson, Mats & Sveningsson, Stefan – Managers doing leadership: The extra-ordinarization of the mundane

Kramer, M.W. and Crespy, D.A. (2011), “Communicating collaborative leadership”, Leadership Quarterly, Vol. 22 No. 5, pp. 1024-1037.

Conceptualizing Communicative Leadership. A framework for analyzing and developing leaders’ communication competence (2014)

Peter Senge i ”Den femte disciplinen, (1995)”

Lämna ett svar