Människa eller robot – en reflektion

Denna text är även publicerad på “Namn och Nytt” i Dagens Nyheter 2021-07-28.

I år är det 70 år sedan Dag Hammarskjöld i tidningen Tiden skrev om sitt liv och vädjade om att bli betraktad ”inte som robot utan som människa”.

Hammarsköljd är bland annat känd för att ha varvat hårt arbeta med reflektion genom till exempel fjällvandringar, meditation och konstupplevelser.

Är det så enkelt att det i slutet av dagen handlar om ekonomi, kultur och reflektion?

Assar Lindbeck sa att: ekonomi är att välja. Och kultur beskrivs i ordboken bland annat som att systematiskt odla.

Vi har alla samma tid till förfogande per dygn, de berömda 24 timmarna. Det betyder att vi baserat på vad vi systematiskt vill odla behöver välja mellan flera alternativ. Vi kan inte gör allt. Och när vi odlar behöver vi fundera på hur vi förhåller oss till en annan förklaring av ekonomi nämligen att hushålla.

En robot kan med instruktioner både välja och systematiskt odla. Men det som definierar människan är att vi också vet att vi odlar och vet att vi väljer. Att veta och inte veta kräver reflektion. Om vi slutar att reflektera då blir vi ju per definition robotar. Det kanske är lite onödigt.

När händer då reflektion? Psykologen Ragnar Rommetveit kallar lösningar som kommer från reflektion som BBB-lösningar – problemlösning som kommer oväntat när vi ”tänker på ingenting”. Till exempel i sängen (Bed), på bussen (Bus) eller i badet (Bathroom). Om de tillfällena aldrig uppstår händer inte reflektion.

När vi tar våra ekonomiska beslut kring vad vi hållbart ska odla kräver det att vi tillåter oss att reflektera. Annars kanske vi odlar fel saker. Eller blir robotar.

“Namn och Nytt”, Dagens Nyheter 2021-07-28.

Lämna ett svar