Kommentar: DN Debatt. ”Värdegrunderna har sällan så mycket värde”

Nedan är min personliga kommentar på den mycket intressanta debattartikeln i DN 2021-10-03 – https://www.dn.se/debatt/vardegrunderna-har-sallan-sa-mycket-varde/

Värdegrunden får värde genom handling

Alvesson och Blom är något på spåren när de på DN-debatt frågar sig varför så många svenska organisationer ägnar så mycket tid och resurser åt värdegrundsarbete. Ett arbete som de identifierar verkar ge liten effekt. Men de missar en viktig aspekt, själva grunden i all form av utveckling: arbetet börjar när jobbet är gjort. Det vill säga när formuleringarna i värdegrunden är på plats, då börjar värdegrundsarbetet. Framgången ligger inte i kvalitén på projektet eller workshopen där värdegrunden formuleras, inte sällan drivet av en konsult, utan dagen efter och alla andra följande dagar (då ofta konsulten har åkt hem). Precis som när vi utvecklar produkter. När vi finns på marknaden med produkten, då börjar arbetet. Det kanske är den insikten och det tålamodet och den ambitionen som saknas många gånger? Och i det inte minst det ledarskap på plats som krävs för att ”leda med exempel” över tid, oavsett om det rör sig om produktutveckling eller organisationsutveckling.

Från ord till handling

Gissningsvis har alla dagligvarubutiker någon form av variant på ”kundfokus” i sin värdegrund. Vilken organisation idag säger att de inte har kunden i fokus? Ett enkelt experiment ger svar på om det är så. Gå till ett par olika dagligvarubutiker och fråga någon som jobbar i butiken var till exempel grötriset finns. Du kommer att möta två olika ageranden: det ena där medarbetaren pekar riktning och nämner platsen tex: ”rad 3, hylla 4” och det andra där medarbetaren kommer släppa vad hen har för handen och följa med dig genom butiken till den hylla där grötriset finns. Skillnaden är uppenbara – båda butikerna har säkert formulerat nån variant på ”kunden i fokus” men det är det senare exemplet som visar på hur man lever värderingen genom beteende och agerande (att följa med kunden hela vägen).

Värderingar har funktionen att inspirera och styra ledarnas och medarbetarnas beteende och agerande. När en organisation och dess medarbetares värderingar överensstämmer blir besluten och handlingarna ur organisationens perspektiv effektiva (inre effektivitet). När dessa värderingar dessutom överensstämmer med omvärldens krav och förutsättningar och kundens förväntningar skapas värde (yttre effektivitet). I det går det inte att underskatta ledarnas roll. Och vi är alla ledare för minst en person – oss själva. Och att leda är ett verb.

Leda med exempel

Alvesson och Blom är inne på vikten av meningsfullhet. Kan det vara så att vi pratar värderingar men ofta slutar där utan att gå vidare till mening? Och att framgångsrika exempel verkar visa att mening ofta är något som blir förkroppsligat genom ledarens agerande. Ett kanske slitet exempel är IKEA och Ingvar Kamprad, en ledare som inte bara formulerade grundvärderingarna utan också levde dem och gav dem mening. Kamprad inte bara sa ”enkelhet är en dygd” han både reste i ekonomiklass och bodde på enkla hotell. Substantiv (enkelhet är en dygd) måste bli till verb (resa ekonomiklass) genom inte minst ledaren som exempel. Vad är meningen med ”enkelhet är en dygd”? Vad är meningen med att resa ekonomiklass? Resa? Vi kanske ska mötas på Zoom istället …? Värderingarna kan med tiden tappa sin relevans och därmed sitt värde om de inte hela tiden utvecklas i sitt sammanhang. Arbetet med en produkt börjar när vi lanserar … inte i en workshop som en engångshändelse.

För mycket fokus på orden i värderingarna kanske leder bort uppmärksamheten från hur vi faktiskt borde göra saker på ett för organisationen meningsfullt sätt?

“Det som ofta skiljer en bra coach från en briljant coach är att hen gör som hen säger.” – Pia Sundhage.

Ledaren behöver leda baserat på gemensamma värderingar med exempel. När spelarna i Janne Andersons landslag städar efter sig i omklädningsrummet lever de en värdering som ledaren (Janne) har formulerat. Vilken är värderingen? Skulle kunna vara ”vi är varandras miljö” eller ”vi tar ansvar hela vägen”, ja, eller någon annan av de vanliga svepande och generella värdegrundsformuleringarna. Poängen är att värderingen får en mening när spelarna faktiskt städar omklädningsrummet (inre effektivitet). Och helt plötsligt pratar en massa människor om att ”världsstjärnorna städar efter sig i omklädningsrummet” (yttre effektivitet). Däri ligger, bland annat, värdet av värderingarna.  

Problemet kanske inte ligger i de svepande värderingarna och de återkommande värdegrundsarbetena utan i att vi sällan pratar om vilka beteenden och ageranden det är vi värdesätter i relation till värderingarna. Och vilka beteenden och ageranden är det våra kunder värdesätter. Är de samma?

Så värdet av värderingarna är noll om vi inte svarar på vilken mening de har för oss och vilket beteende som leder dit. Vad betyder de vid varje givet ögonblick? Då behöver substantiven bli till verb. Inte minst genom ledarnas agerande. Och vi är alla ledare för minst en person – oss själva.

Lämna ett svar