Agila metoder för medarbetarnas skull

Den stora utmaningen för företag framöver kommer inte enbart att vara IT och teknik. Framförallt kommer utmaningen ligga i att rekrytera medarbetare som trivs och vill utveckla sig på arbetsplatsen. Den stora konkurrensfördelen kommer de ha som kan attrahera personer som drivs av ständig förbättring och lärande. Det handlar inte om att hitta de bästa utan hitta de som vill lära sig mer och vill vara med och utveckla sig tillsammans med andra i organisationen.

Det handlar inte om att hitta de bästa utan hitta de som vill lära sig mer …

Med molntjänster, billig datorkraft och bredband till alla har de flesta företag samma tekniska utgångsläge. Kvar att konkurrera med är förmågan att utveckla excellenta produkter och tjänster med användaren i fokus. Och viktigast i det sammanhanget är medarbetaren.

Den nya generationen på arbetsmarknaden som växte upp på 90- och 00-talet förväntar sig moderna arbetsplatser där vardag och arbeta flyter ihop via ständigt uppkopplade enheter som smarta mobiler och surfplattor. Att inte erbjuda möjligheten att kunna arbeta med vilka enheter man känner för kommer vara svårt att förklara för den nya generationens medarbetare.

Frihet under arbetsdagen, möjlighet till ständigt lärande och tillgång till den senaste tekniken ses som självklarheter av den “uppkopplade generationen“.

Traditionella projektmodeller där scopet ligger fast och leveransen sker i långa cykler avskilt från slutanvändaren är inte bara förödande för tjänsten utan också för arbetsglädjen och möjligheten till att påverka.

När man pratar agila metoder är det enkelt att koppla det mot slutprodukten och vägen dit. Oftast pratar man om” time to market” med så lite spill som möjligt i tid och resurser.

Lika viktigt som agila metoder är för produkten och slutanvändaren är det för medarbetaren. För medarbetaren för att agila metoder bjuder in till kunskapsöverföring, snabba beslut på team nivå och täta släpp mot kund där kundinsikter är centralt för alla som är med och utvecklar produkten.

Traditionella IT-projekt har inte de aspekterna inbyggda i sin metod på samma sätt.

Att driva utveckling med agila metoder med kontinuerliga leveranser går att motivera ur medarbetarens perspektiv och stimulerar Purpose, Autonomy och Master som Daniel Pink argumenterar  för är de faktorer som egentligen driver motivation. Inte morot och piska som många organisationer är uppbyggda kring idag.

Framgångsrika företag som anammat agila metoder kanske egentligen inte växlar ut sin agila metodik direkt via kund utan via medarbetarna.

Agilt är vägen, inte målet. För att locka de bästa medarbetarna, hålla kvar dem och utveckla dem krävs metoder som lyfter och motiverar individen. Det är långsiktigt lönsammare att basera sin  kalkyl på de parametrarna. “Time to market” sekundärt, “time to medarbetarnas hjärtan” primärt. Och vägen dit är att erbjuda ständig utveckling för medarbetaren där kontrollen och möjligheten att påverka ligger hos individen.

Det finns fler webbplatser än din

Det finns fler webbplatser än din. Det vet du förstås, men samtidigt kan det vara svårt att möta användaren med just den insikten.

Vissa webbplatser verkar leva i tron att de är de enda som finns, om inte i hela världen så i alla fall inom sitt området,  och att användaren har oceaner av tid till att surfa omkring på just deras webb.

Vi behöver inte gå längre än till oss själva för att konstatera att det är väldigt få om ens några  webbplatser vi planlöst surfar omkring på och på djupet tar del av dess innehåll.

De allra flesta sajter borde fokusera ännu mer på att vara lösningsorienterade. Du som avsändare erbjuder en produkt eller tjänst och jag som användare vill ta del av den produkten eller tjänsten. Jag går in på webbplatsen för att lösa en uppgift med hjälp av din produkt eller tjänst. Det kan vara att betala en räkning (banken), se öppettider för återvinningscentralen (kommunen) eller söka ett jobb (platsbanken). Exemplet går att applicera på en mängd webbplatser – offentliga som privata.

Möt därför användaren med den insikten. Hur kan din webbplats på enklast sätt lösa en uppgift åt besökaren? Användaren besöker dig med ett behov – ofta kanske med en konkret fråga. Svara på den, sen kan du vidga ditt erbjudande och kommunikation. Hjälp besökaren – men på besökarens villkor inte utifrån tron att din webbplats är den enda i hela världen och att besökaren har oceaner av tid just för dig.

Ständig förbättring börjar med att lansera

En av hörnstenarna i LEAN är ständig förbättring. Kopplat till användarupplevelsen kräver ständig förbättring förstås att vi lanserar produkten eller tjänsten till användaren. En fälla många går i är att vilja bli “klar” innan man lanserar. Eller att fastna i viljan att realisera den absolut, på pappret, bästa idén.  Men om vi inte lanserar, finns det inget att förbättra. Det är först när användaren har börjat använda våra produkter och tjänster vi får riktig data att analyser och som gör att vi kan utvärdera och förbättra produkten. Utmaningen är alltså att våga lansera tidigt. Att inte se de digitala kanalerna som en trycksak som måste bli helt klar innan lansering.

Ett sätt att driva produkten mot lansering tidigt är att arbeta med MVP:er (minimum viable product). En MVP har bara de centrala funktioner som är absolut nödvändiga för att den ska fungera för användaren. Poängen är att en MVP snabbt kommer ut och snabbt kan testas på riktigt. En MVP fungerar end-to-end, dvs användaren kan interagera och slutför någon del i produkten tex köpa en vara men alla de funktioner som finns i backloggen är inte med.

Vi vet ju först när produkten är lanserad vilka funktioner användaren vill ha.

Jämför med när första versionen av iPhone kom och funktionen för att skicka MMS inte fanns med. För Apple var det viktigare att släppa produkten och få feedback tidigt än att släppa en bredd av funktioner.

När en MVP är släppt börjar den ständiga förbättringen. Då kan utvecklingen gå över mot MVF (minimum viable function). Att se sin produkt och tjänst som en uppsättning funktioner gör det enkelt att dela upp arbetet i sprintar, prioritera utvecklingen och testa och utvärdera de specifika funktionerna mot användaren. Oftast utspelar sig slaget om användarna och kunderna bland funktionerna Hur enkelt är det egentligen att fylla i kontokortsuppgifterna, går den funktionen att göras bättre? Hur enkelt är det att söka på sajten, kan den funktionen utvecklas?

Se dina digitala produkter och tjänster som uppbyggda av en mängd små funktioner. Släpp funktionerna tidigt och utvärdera dem tillsammans med dina användare. Före lansering i användartester och efter lansering med data analys.

Men lansera tidigt – för ständig förbättring börjar med att lansera.

Vad jobbar du med om 2 år eller vad kan du om 2 år?

Med ett dygn kvar innan ansökningstiden till vårens kurser och program stänger kan det vara en bra fråga att ställa sig. Inte vad jag ska jobba med i framtiden utan vad jag vill kunna.

De allra flesta arbetsplatser erbjuder de anställda att på arbetstid gå kurser på olika utbildningsinstitut. Ofta är det kurser som har direkt koppling till det man sysslar med.  Som revisor kan det vara en kurs i skatterätt. Som projektledare kan det vara en kurs i Scrum. Högst troligt i båda fallen är att det inte är en kurs i till exempel historia eller psykologi. Men borde det inte vara det, eller i alla fall också?

Redan under antiken talades det om de fria konsterna (Liberal arts education) i motsats till yrkesinriktade ämnen. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är exempel på en klassisk liberal arts-student, där utbildning inom datakunskap och psykologi har varit bidragande till hans verk.

Björn Wiman skriver en krönika i DN på ämnet  och refererar till Fareed Zakaria bok ”In defence of a liberal eduaction”. I den boken  argumenterar Zakaria för den breda utbildningen. ”Liberal arts-studenter kan sätta samman kurser i historia och fysik; målet är inte att uppnå en specifik yrkesutbildning, utan att möblera medvetandet; att lära sig att tänka.”

Poängen med Liberal arts education är att den breda humanistisk utbildningen är ett bra upplägg för framtidens alltmer automatiserade och ombytliga arbetsmarknad, där skräddarsydda färdigheter snart riskerar att bli obsoleta.

Vägen till en bred utbildning behöver varken vara dyr eller gå via chefens godkännande. Högskoleutbildningen i Sverige erbjuder en  mängd distans och kvällskurser som går utmärkt att kombinera med ett heltidsjobb. Gratis utbildning på hög nivå inom en mängd olika ämnen. Allt från Grundläggande 3D CAD till Afrikas moderna historia.

Sista chansen att göra en anmälan till våren 2016 är den 15 oktober kl 24.00.   Passa på!

Magkänsla och lite data gör susen

Magkänslan är subjektivt. Att bara argumentera utifrån sin egen magkänsla är därför sällan särskilt givande när vi utvecklar och optimerar digitala produkter och tjänster.

Vill vi bli riktigt kraftfulla i vår argumentation vinner vi mycket på att addera data till vår magkänsla. Magkänsla är utmärkt att börja en utforskning i. Magkänsla kan vara ingången till en  hypotes som vi med hjälp av data behöver trycktesta.

Omvärldsanalys är en bra början att testa sin hypotes mot. Genom att betrakta fenomen och beteenden i vår omvärld kan vi addera data till vår hypotes. En tydlig drivkraft som vi kan ta för givet numera är det mobila beteendet. Vi kan bygga våra hypoteser på att användare vill utföra saker med sina smarta mobiler. I-want-to-know, I-want-to-go, I-want-to-do, I-want-to-buy.  Det vet vi genom att betrakta omvärlden.  Detta var bara ett exempel på vad vår omvärld kan berätta för oss.

Våra användare är både våra uppdragsgivare och våra domare. De digitala produkter och tjänster vi tar fram är till för användarna. Det spelar ingen roll vad vi tror eller vad vår magkänsla säger. Vill de inte använda våra digitala produkter och tjänster har vi gjort fel. Användartester är en av de viktigaste och mest givande metoder att trycktesta vår magkänsla med. Den data vi får ut av ett användartest säger oss om vi är på rätt spår, vad vi behöver förändra och vad som funkar.

När vi har lanserat vår digitala kundupplevelse är webbanalys baserad på faktisk användardata det som visar om vi har tänkt rätt hela vägen från idé till lansering. Med data från hur användarna rör sig på sajten, var de klickar, när de droppar av och vad som får dem att konvertera kan vi ta kloka och genomtänkta beslut i vidareutveckling och optimering.

Det enda som slår magkänsla är magkänsla + lite data.

Den digitala transformationen börjar med dig

This post is also published in english on Sogeti Labs-blog: http://labs.sogeti.com/digital-transformation-starts-with-you/ 

Egentligen har inte mycket hänt sedan den första webbsidan såg dagens ljus i början på 90-talet. Vi klickar och navigerar runt på ungefär samma sätt som vi alltid har gjort bland texter, bilder och filmer. De flesta företag arbetar vidare i gamla strukturer med det digitala som ytterligare en kanal eller ytterligare ett arbetsredskap vid sidan av andra.  Räcker de inte med att vi säljer våra produkter på webben och att vi kan dela dokument via intranätet?

Varför pratar vi så mycket om den digitala transformationen helt plötsligt?

Digital transformationen handlar inte bara om teknik och IT. Det handlar snarare om att se och möta möjligheter i värld där den digitala kundupplevelsen kommer att bli den första upplevelsen, och många gånger den enda.

Digital transformation är att utveckla organisation och processer för att med teknik och IT möta den digitala kundupplevelsen med förstklassiga produkter och tjänster. Digital transformation innebär nya sätt att utveckla och se på våra produkter och tjänster – hela vägen får idé till presentation. Oavsett om du säljer saker eller arbetar i en kommun.

Vi kan bygga fantastiska gränssnitt optimerade för alla tänkbara enheter och skärmstorlekar men är inte produkten och tjänsten från början optimerad för den digitala kundupplevelsen blir vi tvingade att forcera in den i gränssnittet. Vilket både gränssnitt och produkt lider av och ger en sämre digital kundupplevelse.

Allt för ofta ser vi exempel på förstklassiga gränssnitt som inte optimerar på grund av att produkten och tjänsten inte är utvecklad för digitala kundupplevelsen från början utan man har stoppat in en ”analog” produkt eller tjänst i ett digitala gränssnitt.

Gränssnittet blir allt mer likriktat i den smarta mobilen. Det finns inte mycket utrymme att ta ut svängarna och vara unik. Navigering och funktion går mer mot standard. Då blir produkten och tjänsterna än mer viktiga. Kan vi tänka digital kundupplevelse redan från början och inte anpassa en analog produkt till det digitala gränssnittet har vi kommit långt.

För att möta drivkrafter och förväntningar från våra användare som vill utföra saker i sina smarta mobiler behöver alla i företaget ha den digitala kundupplevelsen i fokus. Det går inte att sitta och vänta på den digitala transformationen. Den börjar med dig oavsett vad du gör eller vilken position du har. Se hur ditt eget beteende ställer krav på digitala tjänster i din omvärld. Vad är en bra digital kundupplevelse för dig? Hur skulle du vilja arbeta för att möta den? Hur driver din arbetsplats innovation? Bra idéer och förslag kommer sällan från toppen. Det är bredden i ett företag som är styrkan. Den gemensamma kunskapen och erfarenheten är oslagbar. När vi samlar den är potentialen mycket hög. För att maximera behöver de flesta företag se över hela sin affär, sin organisation och sitt sätt att arbeta och genomgå en digital transformation i alla led. Innovationslabb och kickbox-initiativ kan hjälpa dig att komma igång. Kom ihåg att den digitala transformationen börjar med dig.

Visualisera mera

De bästa språkrören för ett företag är de anställda. Alla anställda. Går det bra för företaget vill man berätta om det, inte bara för sina kollegor, utan för sina vänner och sin familj och omvärlden via till exempel sociala medier. Går de dåligt vill man inte bara veta om det utan också varför och vad man kan göra åt saken.

Genom att visualisera försäljningssiffror, besökssiffror och annan statistik på ett enkelt sätt för medarbetarna finns mycket att vinna. Siffror kopplat till mål kan få alla att känna delaktighet och kämpaglöd. Att komma dit handlar mer om inställning än teknik. Finns all data strukturerat kan vi visualisera den på ett användarvänligt sätt på tex. skärmar på arbetsplatsen eller lätt åtkomligt via smarta mobiler. Skrytsiffror på skärmen i receptionen, försäljningsmål kopplad till realtidsdata på säljavdelningen och aktuellt lagersaldo med GPS-data kopplat till godset på logistikavdelningen.

Visualisering av data handlar inte bara om att ge ekonomichefen underlag för klokare beslut utan också om att ge medarbetarna kunskap och insikt om företagets status. Visualisering av affärsdata skapar en känsla av delaktighet – på alla nivåer.

Med mobile first sitter upplevelsen av varumärket i enkelheten

Google CEO Eric Schmidt nämnde ”mobile first” i ett tal redan 2010. Sedan dess har utvecklingen av responsive web design och mobila applikationer accelererar och idag är mobilanpassning och responsivitet en självklarhet när man utvecklar nya sajter och tjänster. Även användandet av och surfandet med smart mobiler har ökat dramatiskt.

MEN fortfarande är det inte alla som tänker mobile first fullt ut. Det är en sak att anpassa sin desktopsajt till mobil eller utveckla responsiv webb med desktop som utgångspunkt. En helt annan att bygga upplevelsen mobile first och låta desktopen ärva designen från mobilen och inte tvärtom. När vi skalar nerifrån och upp har vi större möjlighet att optimera innehållet, skala bort onödig design och riva alla hinder som står mellan användaren och en konvertering.

mobil till desktop

Mobile first på riktigt är när vi sätter användarens behov främst.  Formel blir:  People first = mobile first + Google + enkelhet

  • Sätt användarens behov främst (People first).
  • Designa upplevelsen utifrån mobilen (mobile first). Skala uppåt, det gör även desktopsajten bättre.
  • Din huvudentré är Google, SEO är nyckeln.
  • Ditt varumärke sitter i enkelheten. Enkelhet är så viktigt att det är upphöjt till 2 🙂

De flesta varumärken är skapade i en analog värld, flera av dem har uppdaterats i takt med webben men väldigt få har sin utgångspunkt i mobilen (mobile first). Därför är många varumärken nedtyngda av design och anpassade för tryckta kanaler och stora skärmar. Det gör att de inte optimerar i mobilen och heller inte för användaren (eftersom användaren (people first) är ett med mobilen och vill konvertera i mobilen (mobile first)).

I mobilen mäts upplevelsen av ditt varumärke inte längre bara på färg och form utan på interaktion och graden av enkelhet.

Vi vill utföra saker i mobilen. I-want-to-know, I-want-to-go, I-want-to-do, I-want-to-buy. Det ställer höga krav på enkla tjänster och optimerat innehåll.

Inte nog med att vi i egna kanaler behöver bli ännu mer fokuserade på interaktionen och enkelheten i gränssnittet, vad  händer med varumärket när konverteringen sker hos någon annan? Det är just vad som sker på Google när du tex googlar på ”flyg till Berlin”. Upplevelsen sker helt i Googles ramverk. Du som avsändare blir mindre viktig, din produkt och din tjänst blir mer central.

IMG_4623

Om eller kanske mer när Facebook lanserar betalning mellan användare och företag, var kommer konverteringen ske då? På din webbplats där du kontrollerar varumärket eller på ditt facebook-konto där du på sin höjd kan lägga upp företagets logga?

Konvertering kommer mer och mer att ske på ställen där du har mindre kontroll än tidigare på varumärket. Användarna kommer till stor del bedöma ditt varumärke baserat på enkelhet, pris och logistik.

Det är i tjänsten, produkten och i interaktionen en stor del av varumärket i de digitala kanalerna sitter. Ta kontrollen där du kan – people first vinner man genom att vara mobile first, optimerad mot Google och hylla enkelheten.

En bild säger mer än 1000 ord, ofta 1000 för många

Att vi kan publicera bilder på webben innebär inte att vi ska publicera bilder på webben. Som med all publicering och utveckling av tjänster och funktioner måste vi ställa oss frågan: vad vill vi uppnå? Och varför hjälper den här bilden oss att uppnå det?

En hel del av det innehåll i text, bild och film som hamnar på webben ligger där mer för att det går att publicera än för att det stärker budskapet. Att vi kan får aldrig bli den enda orsaken till att vi gör.

När det gäller bilder finns det tyvärr alldels för många exempel på webbsidor där bilder används mer för att pynta sidan än för att hjälpa besökaren. Och där bilder verkligen behövs i produktpresentationer finns det tyvärr alldeles för många exempel på undermålig kvalitet och för få bilder.

Varumärket i de digital kanalerna bedöms mycket efter upplevelsen – hur enkelt var det, hur trevligt var det. En bild bidrar inte alltid per automatik till att förbättra upplevelsen. Snarare tvärtom. En bild säger ju faktiskt mer än 1000 ord och är det inte rätt bild blir det 1000 ord för mycket. 1000 ord som stör huvudbudskapet i texten eller flödet i en tjänst.

I en artikel där budskapet ligger i texten vill vi att våra besökare ska fokusera på innehållet i texten. Bilder i anslutning till texten riskerar att störa kärnbudskapet. Självklart kan och ska bilder användas för att stärka budskapet men generella bildbanksbilder gör sällan det. Undvik hellre att använda dem. Lita på innehållet och budskapet du vill förmedla.

  • Produktbilder
    Snåla inte med bilder. Visa produkten i flera vinklar och gärna i olika färger om den finns i flera. Visa bilder på produkten i olika sammanhang som produkten kan användas i.
  • Komplement till övrigt innehåll
    Bara om det tillför något. Vilket det sällan gör. Ställ frågan varför ska vi publicera bilden. Hjälper den oss att uppnå målet med webbsidan eller tjänsten. Var sparsam med bilder där huvudfokus ligger utanför bilden. Vad vill du berätta? Vari ligger informationen och huvudbudskapet?
  • Pynt
    Sluta använda bilder som pynt. Var inte rädd för vita ytor på skärmen. Utgå från mobilen,  där finns de sällan plats för pynt.

När besökarna mer och mer möter oss i mobilen istället för på desktop kommer generella bilder bli allt mer oviktiga. I mobilen krävs att vi har full fokus på vad vi vill säga. Där blir minsta utfyllnad direkt ett störande moment. Den tongivande bilden i desktop-läge kan sällan få den effekten i mobilen.  Med responsive webb hamnar samma bilder både i desktop som i mobilen. Du kan sätta upp regler i koden som gör att bilder i desktop inte visas i mobilen. Men bäst upplevelse både i desktop och mobil får vi om vi designar för mobilen först. Då undviker vi fällan med att börjar pynta en desktop-vägg med bilder bara för att vi kan.

Vi gör inte trycksaker

Alla som någon gång har gjort en trycksak kan känna igen stressen i att skicka något till tryck: det finns ingen återvändo. Blir det fel blir det definitivt fel. Att ändra en trycksak är lika med att göra om från början.

Att arbeta med webben och digitala kanaler innebär att vi slipper den stressen. Blir det fel i text och bild är det bara att uppdatera. Och vi kan göra det direkt då det ligger i mediets natur.

I tidernas (webbens) begynnelse för sisådär 20 år sedan byggdes webben med fokus på information och hyperlänkar. Gränssnittet var ganska tråkigt men effektivt. Man kan faktiskt säga att webben var responsiv i början då texterna flödade fritt över sidan.

När marknadsavdelningarna förstod potentialen i webben tog de över arbetet med innehåll och design. Med erfarenhet av trycksaker och traditionell kommunikation blev därför de flesta webbplaster designande som just trycksaker med låst layout byggt på envägskommunikation. Helt mot mediet natur alltså.  Tänket med en ”färdig produkt” som är naturligt i trycksaksarbetet följde också med i arbetet med de digitala kanalerna. När är den nya webben klar? var en vanlig fråga. En fråga som inte är relevant i de digitala kanalerna.  En viktig insikt när man jobbar med digitala kanaler är att de aldrig blir färdiga. Och den senaste versionen är den som den senaste användaren såg vi det givna tillfället. Vi måste alltså sluta prata om ”färdig” och ”senaste version”.

  • Web 2.0 fick oss att gå från digital envägskommunikation till tvåvägskommunikation.
  • Och smarta telefoner och surfplattor fick oss att lämna ”trycksaks-layouten” och bli responsiva med fokus på användaren och innehållet.
  • Webbanalys och konverteringsoptimering fick oss att aktivt arbeta med innehållet efter publicering och hela tiden optimera och uppdatera innehållet.

Dra nytta av mediet, vi är lyckligt lottade vi som arbetar med digitala kanaler. Ett fel i text och bild är aldrig svårare att rätta än ett par klick och vårt innehåll är tillgängligt för alla användare och enheter om vi tänker repsonsivt.

Detta så länge vi ser de digitala kanalerna som en levande kommunikationskanal med föränderligt innehåll och struktur, inte som en trycksak och megafon med fast layout och färdigt innehåll.

Vi har en uppkopplad dator i fickan

Yuppienalle, mobiltelefon, mobil, smartphone, smart mobil. Kärt barn har många namn. Men vad händer om vi kallar mobilen för vad den egentligen är: en dator. Dagens mobiltelefoner har en processorkraft som långt överstiger de datorer som många av oss växte upp med på 80-talet. De funktioner som ryms i en mobiltelefon var för 10-15 år sedan utspridda på en mängd olika tekniska produkter som videokamera, walkman, diktafon, kamera,  gps m.m.

I och med att kalla mobilen för det något mer traditionella ordet dator blir en mängd olika användningsområden mer tydliga. För att ringa är väl det minsta vi gör med vår dator i fickan?

Enligt Svenskarna och internet 2014 använder 73 procent smarta mobiler, och 69 procent kopplar upp sig till internet via mobilen, 54 procent gör det dagligen och 31 procent flera gånger dagligen.

De flesta av oss har alltså ständigt med oss en uppkopplat dator – i fickan. För bara tio år sedan hade tanken för de flesta av varit svindlande. En uppkopplad dator i fickan.

Den uppkopplade datorn i fickan är vår …

  • Fjärrkontroll
    • Vi styr värmen i bilen med datorn i fickan
    • Vi låser upp dörrar med datorn i fickan
    • Vi övervakar huset med datorn i fickan
    • Vilken är din nästa tjänst du utvecklar utifrån att vi alla har en dator med fjärrkontroll i fickan?
  • Megafon
    • Vi kommunicerar via Facebook
    • Läser och deltar i debatten via Twitter
    • Delar och gillar bilder via Instagram
    • Hur kommunicerar du med dina kunder utifrån att vi alla har en dator med megafon i fickan?
  • Andra hjärna
    • Vi kan inte längre säga Jag vet inte. Svaren på alla våra frågor är aldrig längre bort än datorn i vår egen ficka.
    • Hur bygger du din webbplats utifrån att dina kunder och potentiella kunder har en andra hjärna i fickan? Frågan går ofta via Google och är du inte högt upp får du aldrig ens chans att svara dina kunder.

Med den insikten: affärsutvecklar du och skapar nya tjänster och funktioner utifrån att alla går omkring med en dator i fickan?

Hej sak, är du smart eller bara automatisk?

Först kopplade vi upp vår PC/MAC där hemma. Sen kom den smarta mobilen. Nu pratar vi om att koppla upp alla våra saker mot internet.

Sakernas internet eller internet of things har det de senaste åren pratats mer och mer om. Bilar, soptunnor, hem – ja, det mesta verkar inom en snar framtid kunna koppla upp sig mot internet.  Och siffrorna talar sitt tydliga språk: TeliaSonera och Arthur D Little räknar med fyra uppkopplade saker per person, totalt 102 miljoner, i Norden redan 2018 och år 2020 tror Gartner att det kommer att finnas 25 miljarder uppkopplade prylar i världen.

Är det här egentligen något nytt? Ja, i den mening att vi nu kan börja prata om relativt smarta saker och maskiner till skillnad mot tidigare då saker och maskiner på sin höjd bara var automatiska.

Ända sedan den industriella revolutionen har det funnits maskiner som i produktionslinjen fungerat utan direkt påverkan av en människa. Mycket av den tidiga industrialiseringen byggde på principen med löpande band där repetitiva arbetsuppgifter utförda av människor ersattes med maskiner som utförde uppgifterna utan att för den sakens skull vara särskilt smarta. Vi pratar då om att en maskin utför något  automatiskt.

Att få en maskin att gå från att utföra automatiska moment till att utföra uppgifter baserat på data och tillsynes genomtänkt är till viss del vad som ryms inom begreppet Internet of Things.

En maskin kan vattna gräset automatiskt eller smart

Ta exemplet med att vattna gräset. Länge har det funnits automatiska vattenspridare som går igång på ett givet klockslag utan att ta hänsyn till annan data, som tex väder. Om en automatisk vattenspridare är inställd på att vattna gräset idag kl 19:00 kommer den att göra det oavsett om det kommer att regna imorgon eller inte. Inte särskilt smart alltså. En uppkopplat vattenspridare däremot kan ta ”klokare”  beslut. Genom att hantera historisk data (vad var det för väder igår), realtidsdata (vad är det för väder just nu) och prognostiserad data (vad blir det för väder imorgon) kan en uppkopplat vattenspridare ta ett klokt beslut med samma underlag som en människa skulle ha tagit beslutet på. Vattenspridaren blir då både automatisk och smart och framförallt energieffektiv och ekonomisk.

Eftersom internet består av information och bygger på principen att allt som kopplar upp sig kan ta del av och dela med sig av information finns det otroliga möjligheter när mer än bara datorn eller den smarta mobilen kopplar upp dig. Om en bil är uppkopplat händer inte så mycket men om alla bilar som är ute och kör är uppkopplade kan vi helt plötsligt bygga tjänster som tex  i realtid berättar vilken väg som är mest framkomlig eller var olyckor sker oftast och detta ger då energieffektivare och säkrare körning som resultat.

Inom internet of things ryms väldigt många intressanta möjligheter kopplat till samhällsutveckling och miljöförbättring. Uppkopplade vattenspridare, papperskorgar och termostater är alla exempel där man kopplar upp saken för att med hjälp av data skapa effektivare användning och hantering. Om papperskorgen kan berätta för sopbilen när den är full behöver sopbilen inte åka omkring och tömma alla papperskorgar på måfå utan behöver bara åka till dem som är fulla just nu. Miljöbesparingen i det exemplet är förstås mycket stor i en stad med många papperskorgar utspridda på stora ytor.

Hur kan du använda dig av principerna kring Internet of things för att skapa smarta, energieffektiva och ekonomiska produkter och tjänster för dina medarbetare och kunder?

Vad blir det för väder till helgen?

32 % av alla användare av smarta mobiler lär kunna svara på den frågan hyfsat omgående.  Forrester Research twittrade  nyligen ut ny statistik kring vilka app-kategorier som har används mest den senaste månaden i EU. Väder som sagt 32 %, följt av sociala-appar med 27 %, spel 26 %, navigation 22 %, music 21 % osv.

Väder upphör aldrig att fascinera oss verkar det som. Och med en dator i fickan kan vi ta reda på väderprognosen när vi vill.

Så, ska man göra väder-appar för att nå framgång? Det är intressant att se hur app-utvecklingen har mognat och mer matchar befintliga behov och beteenden till skillnad från de tidigare åren runt iPhonens intåg då vi fick se prov på appar som mer utmanande mediet än användaren. De appar som är populära idag svarar ofta upp till våra befintliga behov: jag vill se väderprognosen, jag vill kommunicera med en vän, jag vill spela ett spel, jag vill navigera från punkt a på kartan till punkt b, jag vill lyssna på musik, osv.

Sällan introducerar ny teknik nya behov. Framgångsrika tjänster i längden är de som siktar in sig på att lösa användarnas befintliga behov. Så när du affärsutvecklar, studera omvärlden, dina kunder och användare och fundera på vilka existerade behov och beteenden du kan hjälpa till att lösa. Intresset för väder verkar vara ett.

Morgondagens användare är redan dagens användare

För första gången i hemelektronikens korta historia delar vi nu teknik med våra barn i våra hem. Mellan generationerna använder vi nu samma teknik och vi har samma förutsättningar att konsumera media. Minns hur det var när du själv var liten. Hur många gånger fick du låna familjens kamera från det att du var 1 år till 10 år? Troligen inte så många gånger. Samma med annan teknik som teve, musikanläggningar osv. Ofta var det betydande investeringar som bara hanterades av de vuxna.

Idag är teknik relativt billigt och framförallt intuitiv att använda vilket gör att en treåring redan har tagit 1000-tals kort med familjens digitalkamera, mer eller mindre är självgående med surfplattan och enkelt navigerar bland barnprogrammen på SVT-play och ser korta klipp på Youtube. 95 % av 11-åringarna har en egen mobil. Idag är det inte barnen som frågar om de får låna datorn hemma utan föräldrarna som frågar barnen om de får låna surfplattan.

När dagens barn och unga är självgående på samma teknik och tjänster som vuxna använder ställer det höga krav på de digitala tjänster du tar fram.  Därför att  morgondagens användare redan är dagens användare.

Lika enkelt som hemma?

För en tid sedan kom det fram en person till mig efter ett frukostseminarium om digitala trender som jag hade hållit i. Personen var bekymrad och berättade att en nyanställd mycket uppskattad 20-åring som bidrog med nya idéer och kreativa aspekter kring hur ny teknik kan användas hade slutat. Varför, frågade jag? Hon tyckte de interna systemen var onödigt krångliga och ineffektiva, svarade personen. Den krocken – ung ambitiös person och krångliga och ineffektiva system  –  tror jag inte är sista gången vi ser.

Den digitala utveckling och den omställning vi nu står inför är både en utmaning och möjlighet för dig som arbetsgivare. Hur ser du till att ha interna system som uppmuntrar till delning av kunskap, som inte begränsar utan berikar och som upplevs som mint lika enkla som de system vi använder i vår vardag?

I jakten på att rekrytera, behålla och utveckla de vassaste kompetenserna är de interna systemen helt plötsligt en viktig faktor. Ponera själv att du har att välja mellan företag A och B där lön och förmåner är i stort sätt desamma men A har ett system för tjänster som att logga in, dela kunskap och ansöka om semester medan företag B har olika system för varje tjänst med egna lösenord och säkerhetskrav. Vilket företag vill du arbeta på?

Flera rapporter och undersökningar vittnar om krångliga interna system och den negativa påverkan de har på de anställda. Den genomsnittliga dagliga tidsförlusten av IT-strul för Visions medlemmar är vid självskattning 26 minuter framgår i deras rapport ”IT i välfärdens tjänst”. 26 minuter kan i det exemplet översätta till en lönekostnad på  2,6 miljarder kronor per år. I en undersökning från fackförbundet Unionen framgår att företagen skulle kunna spara drygt 11 miljarder kronor om IT-systemen på arbetsplatserna fungerade bättre och om de anställda fick mer att säga till om när nya system köps in. Med dessa exempel blir det plötsligt allvar.

Skillnaden mellan hur enkelt det är hemma och hur krångligt det kan vara på arbetsplatsen har aldrig varit tydligare. Med vår smarta telefon kan vi styra tekniska prylar i vår omgivning, vi kan e-handla från soffan och vi kan kommunicera med omvärlden i både text, bild och rörligt. Och sen kommer vi till arbetsplasten och det allra enklaste blir helt plötsligt krångligt.

Dagens 20-åringar, som är våra nya kollegor och kunder, ställer helt andra krav på interna system och den digitala arbetsplatsen.  För att möta de kraven måste vi göra den digitala arbetsplatsen lika enkel som det digitala upplevs i privatlivet. Och vi måste utgå från användarens behov. Annars riskerar vi att förlora både kompetens och kunder. Hos personen jag träffade på frukostseminariet har det tyvärr redan hänt.

Håller du med?