Med mobile first sitter upplevelsen av varumärket i enkelheten

Google CEO Eric Schmidt nämnde ”mobile first” i ett tal redan 2010. Sedan dess har utvecklingen av responsive web design och mobila applikationer accelererar och idag är mobilanpassning och responsivitet en självklarhet när man utvecklar nya sajter och tjänster. Även användandet av och surfandet med smart mobiler har ökat dramatiskt.

MEN fortfarande är det inte alla som tänker mobile first fullt ut. Det är en sak att anpassa sin desktopsajt till mobil eller utveckla responsiv webb med desktop som utgångspunkt. En helt annan att bygga upplevelsen mobile first och låta desktopen ärva designen från mobilen och inte tvärtom. När vi skalar nerifrån och upp har vi större möjlighet att optimera innehållet, skala bort onödig design och riva alla hinder som står mellan användaren och en konvertering.

mobil till desktop

Mobile first på riktigt är när vi sätter användarens behov främst.  Formel blir:  People first = mobile first + Google + enkelhet

  • Sätt användarens behov främst (People first).
  • Designa upplevelsen utifrån mobilen (mobile first). Skala uppåt, det gör även desktopsajten bättre.
  • Din huvudentré är Google, SEO är nyckeln.
  • Ditt varumärke sitter i enkelheten. Enkelhet är så viktigt att det är upphöjt till 2 🙂

De flesta varumärken är skapade i en analog värld, flera av dem har uppdaterats i takt med webben men väldigt få har sin utgångspunkt i mobilen (mobile first). Därför är många varumärken nedtyngda av design och anpassade för tryckta kanaler och stora skärmar. Det gör att de inte optimerar i mobilen och heller inte för användaren (eftersom användaren (people first) är ett med mobilen och vill konvertera i mobilen (mobile first)).

I mobilen mäts upplevelsen av ditt varumärke inte längre bara på färg och form utan på interaktion och graden av enkelhet.

Vi vill utföra saker i mobilen. I-want-to-know, I-want-to-go, I-want-to-do, I-want-to-buy. Det ställer höga krav på enkla tjänster och optimerat innehåll.

Inte nog med att vi i egna kanaler behöver bli ännu mer fokuserade på interaktionen och enkelheten i gränssnittet, vad  händer med varumärket när konverteringen sker hos någon annan? Det är just vad som sker på Google när du tex googlar på ”flyg till Berlin”. Upplevelsen sker helt i Googles ramverk. Du som avsändare blir mindre viktig, din produkt och din tjänst blir mer central.

IMG_4623

Om eller kanske mer när Facebook lanserar betalning mellan användare och företag, var kommer konverteringen ske då? På din webbplats där du kontrollerar varumärket eller på ditt facebook-konto där du på sin höjd kan lägga upp företagets logga?

Konvertering kommer mer och mer att ske på ställen där du har mindre kontroll än tidigare på varumärket. Användarna kommer till stor del bedöma ditt varumärke baserat på enkelhet, pris och logistik.

Det är i tjänsten, produkten och i interaktionen en stor del av varumärket i de digitala kanalerna sitter. Ta kontrollen där du kan – people first vinner man genom att vara mobile first, optimerad mot Google och hylla enkelheten.

En bild säger mer än 1000 ord, ofta 1000 för många

Att vi kan publicera bilder på webben innebär inte att vi ska publicera bilder på webben. Som med all publicering och utveckling av tjänster och funktioner måste vi ställa oss frågan: vad vill vi uppnå? Och varför hjälper den här bilden oss att uppnå det?

En hel del av det innehåll i text, bild och film som hamnar på webben ligger där mer för att det går att publicera än för att det stärker budskapet. Att vi kan får aldrig bli den enda orsaken till att vi gör.

När det gäller bilder finns det tyvärr alldels för många exempel på webbsidor där bilder används mer för att pynta sidan än för att hjälpa besökaren. Och där bilder verkligen behövs i produktpresentationer finns det tyvärr alldeles för många exempel på undermålig kvalitet och för få bilder.

Varumärket i de digital kanalerna bedöms mycket efter upplevelsen – hur enkelt var det, hur trevligt var det. En bild bidrar inte alltid per automatik till att förbättra upplevelsen. Snarare tvärtom. En bild säger ju faktiskt mer än 1000 ord och är det inte rätt bild blir det 1000 ord för mycket. 1000 ord som stör huvudbudskapet i texten eller flödet i en tjänst.

I en artikel där budskapet ligger i texten vill vi att våra besökare ska fokusera på innehållet i texten. Bilder i anslutning till texten riskerar att störa kärnbudskapet. Självklart kan och ska bilder användas för att stärka budskapet men generella bildbanksbilder gör sällan det. Undvik hellre att använda dem. Lita på innehållet och budskapet du vill förmedla.

  • Produktbilder
    Snåla inte med bilder. Visa produkten i flera vinklar och gärna i olika färger om den finns i flera. Visa bilder på produkten i olika sammanhang som produkten kan användas i.
  • Komplement till övrigt innehåll
    Bara om det tillför något. Vilket det sällan gör. Ställ frågan varför ska vi publicera bilden. Hjälper den oss att uppnå målet med webbsidan eller tjänsten. Var sparsam med bilder där huvudfokus ligger utanför bilden. Vad vill du berätta? Vari ligger informationen och huvudbudskapet?
  • Pynt
    Sluta använda bilder som pynt. Var inte rädd för vita ytor på skärmen. Utgå från mobilen,  där finns de sällan plats för pynt.

När besökarna mer och mer möter oss i mobilen istället för på desktop kommer generella bilder bli allt mer oviktiga. I mobilen krävs att vi har full fokus på vad vi vill säga. Där blir minsta utfyllnad direkt ett störande moment. Den tongivande bilden i desktop-läge kan sällan få den effekten i mobilen.  Med responsive webb hamnar samma bilder både i desktop som i mobilen. Du kan sätta upp regler i koden som gör att bilder i desktop inte visas i mobilen. Men bäst upplevelse både i desktop och mobil får vi om vi designar för mobilen först. Då undviker vi fällan med att börjar pynta en desktop-vägg med bilder bara för att vi kan.

Vi gör inte trycksaker

Alla som någon gång har gjort en trycksak kan känna igen stressen i att skicka något till tryck: det finns ingen återvändo. Blir det fel blir det definitivt fel. Att ändra en trycksak är lika med att göra om från början.

Att arbeta med webben och digitala kanaler innebär att vi slipper den stressen. Blir det fel i text och bild är det bara att uppdatera. Och vi kan göra det direkt då det ligger i mediets natur.

I tidernas (webbens) begynnelse för sisådär 20 år sedan byggdes webben med fokus på information och hyperlänkar. Gränssnittet var ganska tråkigt men effektivt. Man kan faktiskt säga att webben var responsiv i början då texterna flödade fritt över sidan.

När marknadsavdelningarna förstod potentialen i webben tog de över arbetet med innehåll och design. Med erfarenhet av trycksaker och traditionell kommunikation blev därför de flesta webbplaster designande som just trycksaker med låst layout byggt på envägskommunikation. Helt mot mediet natur alltså.  Tänket med en ”färdig produkt” som är naturligt i trycksaksarbetet följde också med i arbetet med de digitala kanalerna. När är den nya webben klar? var en vanlig fråga. En fråga som inte är relevant i de digitala kanalerna.  En viktig insikt när man jobbar med digitala kanaler är att de aldrig blir färdiga. Och den senaste versionen är den som den senaste användaren såg vi det givna tillfället. Vi måste alltså sluta prata om ”färdig” och ”senaste version”.

  • Web 2.0 fick oss att gå från digital envägskommunikation till tvåvägskommunikation.
  • Och smarta telefoner och surfplattor fick oss att lämna ”trycksaks-layouten” och bli responsiva med fokus på användaren och innehållet.
  • Webbanalys och konverteringsoptimering fick oss att aktivt arbeta med innehållet efter publicering och hela tiden optimera och uppdatera innehållet.

Dra nytta av mediet, vi är lyckligt lottade vi som arbetar med digitala kanaler. Ett fel i text och bild är aldrig svårare att rätta än ett par klick och vårt innehåll är tillgängligt för alla användare och enheter om vi tänker repsonsivt.

Detta så länge vi ser de digitala kanalerna som en levande kommunikationskanal med föränderligt innehåll och struktur, inte som en trycksak och megafon med fast layout och färdigt innehåll.

Vi har en uppkopplad dator i fickan

Yuppienalle, mobiltelefon, mobil, smartphone, smart mobil. Kärt barn har många namn. Men vad händer om vi kallar mobilen för vad den egentligen är: en dator. Dagens mobiltelefoner har en processorkraft som långt överstiger de datorer som många av oss växte upp med på 80-talet. De funktioner som ryms i en mobiltelefon var för 10-15 år sedan utspridda på en mängd olika tekniska produkter som videokamera, walkman, diktafon, kamera,  gps m.m.

I och med att kalla mobilen för det något mer traditionella ordet dator blir en mängd olika användningsområden mer tydliga. För att ringa är väl det minsta vi gör med vår dator i fickan?

Enligt Svenskarna och internet 2014 använder 73 procent smarta mobiler, och 69 procent kopplar upp sig till internet via mobilen, 54 procent gör det dagligen och 31 procent flera gånger dagligen.

De flesta av oss har alltså ständigt med oss en uppkopplat dator – i fickan. För bara tio år sedan hade tanken för de flesta av varit svindlande. En uppkopplad dator i fickan.

Den uppkopplade datorn i fickan är vår …

  • Fjärrkontroll
    • Vi styr värmen i bilen med datorn i fickan
    • Vi låser upp dörrar med datorn i fickan
    • Vi övervakar huset med datorn i fickan
    • Vilken är din nästa tjänst du utvecklar utifrån att vi alla har en dator med fjärrkontroll i fickan?
  • Megafon
    • Vi kommunicerar via Facebook
    • Läser och deltar i debatten via Twitter
    • Delar och gillar bilder via Instagram
    • Hur kommunicerar du med dina kunder utifrån att vi alla har en dator med megafon i fickan?
  • Andra hjärna
    • Vi kan inte längre säga Jag vet inte. Svaren på alla våra frågor är aldrig längre bort än datorn i vår egen ficka.
    • Hur bygger du din webbplats utifrån att dina kunder och potentiella kunder har en andra hjärna i fickan? Frågan går ofta via Google och är du inte högt upp får du aldrig ens chans att svara dina kunder.

Med den insikten: affärsutvecklar du och skapar nya tjänster och funktioner utifrån att alla går omkring med en dator i fickan?

Hej sak, är du smart eller bara automatisk?

Först kopplade vi upp vår PC/MAC där hemma. Sen kom den smarta mobilen. Nu pratar vi om att koppla upp alla våra saker mot internet.

Sakernas internet eller internet of things har det de senaste åren pratats mer och mer om. Bilar, soptunnor, hem – ja, det mesta verkar inom en snar framtid kunna koppla upp sig mot internet.  Och siffrorna talar sitt tydliga språk: TeliaSonera och Arthur D Little räknar med fyra uppkopplade saker per person, totalt 102 miljoner, i Norden redan 2018 och år 2020 tror Gartner att det kommer att finnas 25 miljarder uppkopplade prylar i världen.

Är det här egentligen något nytt? Ja, i den mening att vi nu kan börja prata om relativt smarta saker och maskiner till skillnad mot tidigare då saker och maskiner på sin höjd bara var automatiska.

Ända sedan den industriella revolutionen har det funnits maskiner som i produktionslinjen fungerat utan direkt påverkan av en människa. Mycket av den tidiga industrialiseringen byggde på principen med löpande band där repetitiva arbetsuppgifter utförda av människor ersattes med maskiner som utförde uppgifterna utan att för den sakens skull vara särskilt smarta. Vi pratar då om att en maskin utför något  automatiskt.

Att få en maskin att gå från att utföra automatiska moment till att utföra uppgifter baserat på data och tillsynes genomtänkt är till viss del vad som ryms inom begreppet Internet of Things.

En maskin kan vattna gräset automatiskt eller smart

Ta exemplet med att vattna gräset. Länge har det funnits automatiska vattenspridare som går igång på ett givet klockslag utan att ta hänsyn till annan data, som tex väder. Om en automatisk vattenspridare är inställd på att vattna gräset idag kl 19:00 kommer den att göra det oavsett om det kommer att regna imorgon eller inte. Inte särskilt smart alltså. En uppkopplat vattenspridare däremot kan ta ”klokare”  beslut. Genom att hantera historisk data (vad var det för väder igår), realtidsdata (vad är det för väder just nu) och prognostiserad data (vad blir det för väder imorgon) kan en uppkopplat vattenspridare ta ett klokt beslut med samma underlag som en människa skulle ha tagit beslutet på. Vattenspridaren blir då både automatisk och smart och framförallt energieffektiv och ekonomisk.

Eftersom internet består av information och bygger på principen att allt som kopplar upp sig kan ta del av och dela med sig av information finns det otroliga möjligheter när mer än bara datorn eller den smarta mobilen kopplar upp dig. Om en bil är uppkopplat händer inte så mycket men om alla bilar som är ute och kör är uppkopplade kan vi helt plötsligt bygga tjänster som tex  i realtid berättar vilken väg som är mest framkomlig eller var olyckor sker oftast och detta ger då energieffektivare och säkrare körning som resultat.

Inom internet of things ryms väldigt många intressanta möjligheter kopplat till samhällsutveckling och miljöförbättring. Uppkopplade vattenspridare, papperskorgar och termostater är alla exempel där man kopplar upp saken för att med hjälp av data skapa effektivare användning och hantering. Om papperskorgen kan berätta för sopbilen när den är full behöver sopbilen inte åka omkring och tömma alla papperskorgar på måfå utan behöver bara åka till dem som är fulla just nu. Miljöbesparingen i det exemplet är förstås mycket stor i en stad med många papperskorgar utspridda på stora ytor.

Hur kan du använda dig av principerna kring Internet of things för att skapa smarta, energieffektiva och ekonomiska produkter och tjänster för dina medarbetare och kunder?

Vad blir det för väder till helgen?

32 % av alla användare av smarta mobiler lär kunna svara på den frågan hyfsat omgående.  Forrester Research twittrade  nyligen ut ny statistik kring vilka app-kategorier som har används mest den senaste månaden i EU. Väder som sagt 32 %, följt av sociala-appar med 27 %, spel 26 %, navigation 22 %, music 21 % osv.

Väder upphör aldrig att fascinera oss verkar det som. Och med en dator i fickan kan vi ta reda på väderprognosen när vi vill.

Så, ska man göra väder-appar för att nå framgång? Det är intressant att se hur app-utvecklingen har mognat och mer matchar befintliga behov och beteenden till skillnad från de tidigare åren runt iPhonens intåg då vi fick se prov på appar som mer utmanande mediet än användaren. De appar som är populära idag svarar ofta upp till våra befintliga behov: jag vill se väderprognosen, jag vill kommunicera med en vän, jag vill spela ett spel, jag vill navigera från punkt a på kartan till punkt b, jag vill lyssna på musik, osv.

Sällan introducerar ny teknik nya behov. Framgångsrika tjänster i längden är de som siktar in sig på att lösa användarnas befintliga behov. Så när du affärsutvecklar, studera omvärlden, dina kunder och användare och fundera på vilka existerade behov och beteenden du kan hjälpa till att lösa. Intresset för väder verkar vara ett.

Morgondagens användare är redan dagens användare

För första gången i hemelektronikens korta historia delar vi nu teknik med våra barn i våra hem. Mellan generationerna använder vi nu samma teknik och vi har samma förutsättningar att konsumera media. Minns hur det var när du själv var liten. Hur många gånger fick du låna familjens kamera från det att du var 1 år till 10 år? Troligen inte så många gånger. Samma med annan teknik som teve, musikanläggningar osv. Ofta var det betydande investeringar som bara hanterades av de vuxna.

Idag är teknik relativt billigt och framförallt intuitiv att använda vilket gör att en treåring redan har tagit 1000-tals kort med familjens digitalkamera, mer eller mindre är självgående med surfplattan och enkelt navigerar bland barnprogrammen på SVT-play och ser korta klipp på Youtube. 95 % av 11-åringarna har en egen mobil. Idag är det inte barnen som frågar om de får låna datorn hemma utan föräldrarna som frågar barnen om de får låna surfplattan.

När dagens barn och unga är självgående på samma teknik och tjänster som vuxna använder ställer det höga krav på de digitala tjänster du tar fram.  Därför att  morgondagens användare redan är dagens användare.

Lika enkelt som hemma?

För en tid sedan kom det fram en person till mig efter ett frukostseminarium om digitala trender som jag hade hållit i. Personen var bekymrad och berättade att en nyanställd mycket uppskattad 20-åring som bidrog med nya idéer och kreativa aspekter kring hur ny teknik kan användas hade slutat. Varför, frågade jag? Hon tyckte de interna systemen var onödigt krångliga och ineffektiva, svarade personen. Den krocken – ung ambitiös person och krångliga och ineffektiva system  –  tror jag inte är sista gången vi ser.

Den digitala utveckling och den omställning vi nu står inför är både en utmaning och möjlighet för dig som arbetsgivare. Hur ser du till att ha interna system som uppmuntrar till delning av kunskap, som inte begränsar utan berikar och som upplevs som mint lika enkla som de system vi använder i vår vardag?

I jakten på att rekrytera, behålla och utveckla de vassaste kompetenserna är de interna systemen helt plötsligt en viktig faktor. Ponera själv att du har att välja mellan företag A och B där lön och förmåner är i stort sätt desamma men A har ett system för tjänster som att logga in, dela kunskap och ansöka om semester medan företag B har olika system för varje tjänst med egna lösenord och säkerhetskrav. Vilket företag vill du arbeta på?

Flera rapporter och undersökningar vittnar om krångliga interna system och den negativa påverkan de har på de anställda. Den genomsnittliga dagliga tidsförlusten av IT-strul för Visions medlemmar är vid självskattning 26 minuter framgår i deras rapport ”IT i välfärdens tjänst”. 26 minuter kan i det exemplet översätta till en lönekostnad på  2,6 miljarder kronor per år. I en undersökning från fackförbundet Unionen framgår att företagen skulle kunna spara drygt 11 miljarder kronor om IT-systemen på arbetsplatserna fungerade bättre och om de anställda fick mer att säga till om när nya system köps in. Med dessa exempel blir det plötsligt allvar.

Skillnaden mellan hur enkelt det är hemma och hur krångligt det kan vara på arbetsplatsen har aldrig varit tydligare. Med vår smarta telefon kan vi styra tekniska prylar i vår omgivning, vi kan e-handla från soffan och vi kan kommunicera med omvärlden i både text, bild och rörligt. Och sen kommer vi till arbetsplasten och det allra enklaste blir helt plötsligt krångligt.

Dagens 20-åringar, som är våra nya kollegor och kunder, ställer helt andra krav på interna system och den digitala arbetsplatsen.  För att möta de kraven måste vi göra den digitala arbetsplatsen lika enkel som det digitala upplevs i privatlivet. Och vi måste utgå från användarens behov. Annars riskerar vi att förlora både kompetens och kunder. Hos personen jag träffade på frukostseminariet har det tyvärr redan hänt.

Håller du med?

Gör det enkla enkelt

Användarupplevelsen i digitala kanaler har aldrig varit viktigare. När pris och logistik är i stort sätt desamma när vi jämför tex resor, kläder, böcker och vitvaror blir användarupplevelsen direkt avgörande. Jämför med den fysiska världen. Är det snarlika priser avgöra ofta servicen i butiken. Och service sitter som bekant i detaljerna.

Bygger du en ny webbplats från grunden är idag användarupplevelsen absolut central i utvecklingen. Metoder som användarcentrerad utveckling, användartester, tidiga prototyper, research osv borgar för att leverera hög kvalitet i användargränssnittet och i användarupplevelsen.

Men det finns massor att göra även för den som inte är på gång att bygga en helt ny webb. Börja med det som redan är enkelt och gör det enkelt på riktigt. Förvånansvärt många har en hel del kvar att göra med de sista 10 % av användarupplevelsen på webbplatsen. De där sista 10 % som avgör om användarupplevelsen uppfattas som Ok eller Wow!.

Ett enkelt exempel: De allra flesta webbplaster har en ”Kontakta oss” sida. Innehållet på den sidan är ganska given: kontaktuppgifter med adress och telefonnummer. De allra flesta nöjer sig med den informationen rakt uppochner i text. Men för de som tar sina kunder på lite större allvar finns mer att göra. Mer som för den sakens skull inte behöver betyda dyra investeringar.

2_exempel A
Exempel A
2_exempel B
Exempel B

I Exempel A har vi löst uppgiften för vår egen del. Vi har skapat ”Kontakta oss” sidan. Jobbet är gjort men vi har inte brytt oss om att fråga oss vad användarna vill när det kommer till sidan eller vilka behov användaren har. Ett klassiskt inifrån och ut tänk. Lösningen är OK men inte mer.

I Exempel B har vi tänkt lite mer utifrån och in. Vi har ställt oss frågan vad användaren vill göra, vilka behov har den och i vilket sammanhang befinner sig användaren. Eftersom båda exemplen är en responsiv webb i mobilläge kan vi utgå från att användaren är på språng och vill komma i kontakt med oss, troligen via telefon. Här har vi gjort telefonnumret klickbart och vi har också angivit när på dagen det är störst respektive minst telefonkö.

Exempel B kräver inga större insatser mer än att tänka till ett varv till och ta kundens behov på allvar. Investeringar som handlar mer om inställning än om pengar. Men som troligen generera både intäkter och gladare kunder.

Gå igenom din webbplats och hitta moment där relativt enkla hack avsevärt kan öka kundupplevelsen. Jag är säker på att du hittar ett par ”Kontakta oss” exempel. Börja med att göra det enkla enkelt. Börja med de sista 10 %, inte de första 90 %.

Håller du med eller gör jag det för svårt för mig?

En webb, flera skärmar – nya möjligheter

Responsiv webbdesign är nu inne på sitt femte år som företeelse. För både avsändare och användare är det en välkommen teknik. Det är avsevärt enklare att som avsändare bara behöva publicera en text oavsett skärm och enhet och som användare är det tryggt att veta att samma innehåll presenteras oavsett skärm.

Själva begreppet responsiv webbdesign myndades år 2010 av Ethan Marcotte, det ses idag som standard och det var runt 2013 surret kring Responsive webbdesign tog fart på riktigt. Nyhetssajten Mashable kallade år 2013 för The Year of Responsive Web Design.

2013 var det inte bråttom

När jag började prata om responsiv webbdesign runt 2012-2013 var det för en del en ny teknik att ta ställning till. Många kanske just hade lanserat en ny webbplats i statisk design och hade svårt att motivera en större investering i att bygga om till responsiv webbdesign. Att anpassa befintlig webbplats till responsiv webb var något jag redan då inte rekommenderade. Det är möjligen en billigare lösning initialt men troligen inte på sikt och framförallt inte ur användarens perspektiv. Framgång med en responsiv webb handlar väldigt mycket om att utgå från användarens behov och göra upplevelse så bra som möjligt oavsett skärm. Kom ihåg att en text ska serva alla skärmar och prioriteringen bör vara att visa det mest relevanta först.  Det ställer krav på att hålla texterna korta och koncisa utan att tappa information. Det ställer också krav på att prioritera innehåll och skapa lösningar som gör det möjligt att fördjupa sig i innehållet utan att det blir för krångligt för användaren.

Det finurliga med responsiv webbdesign är att det har tvingat fram en mer kortfattad prosa på webben som gagnar både upplevelsen på dator som i mobil.

Lite mer bråttom nu

Nu är det plötsligt år 2015 och det börjar faktiskt bli lite mer bråttom att göra resan mot responsiv webb, om man inte redan har gjort den.

Din egen statistik säger det säkert redan. Och omvärlden definitivt. 69 procent kopplar idag upp sig till internet via mobilen.

Och det är inte bara användarna som ställer krav i och med att de blir mer mobila, Google kommer från april i år att ranka mobilvänliga webbplatser högre. Och sedan tidigare anger Google i sökträffen om webbplatsen är mobilvänlig. Det är tecken som tillsammans med omvärldens ökande mobila surfande borde göra det enkelt att motivera en ny responsiv webbplats. En webbplats, som fungerar på flera skärmar,  ger sannerligen nya möjligheter! Både för avsändare och användare.

Var står du just nu? På en stabil responsiv grund eller på en svajig desktop-lösning? Hör av dig om du behöver någon att hålla i handen.