Morgondagens användare är redan dagens användare

För första gången i hemelektronikens korta historia delar vi nu teknik med våra barn i våra hem. Mellan generationerna använder vi nu samma teknik och vi har samma förutsättningar att konsumera media. Minns hur det var när du själv var liten. Hur många gånger fick du låna familjens kamera från det att du var 1 år till 10 år? Troligen inte så många gånger. Samma med annan teknik som teve, musikanläggningar osv. Ofta var det betydande investeringar som bara hanterades av de vuxna.

Idag är teknik relativt billigt och framförallt intuitiv att använda vilket gör att en treåring redan har tagit 1000-tals kort med familjens digitalkamera, mer eller mindre är självgående med surfplattan och enkelt navigerar bland barnprogrammen på SVT-play och ser korta klipp på Youtube. 95 % av 11-åringarna har en egen mobil. Idag är det inte barnen som frågar om de får låna datorn hemma utan föräldrarna som frågar barnen om de får låna surfplattan.

När dagens barn och unga är självgående på samma teknik och tjänster som vuxna använder ställer det höga krav på de digitala tjänster du tar fram.  Därför att  morgondagens användare redan är dagens användare.

Lika enkelt som hemma?

För en tid sedan kom det fram en person till mig efter ett frukostseminarium om digitala trender som jag hade hållit i. Personen var bekymrad och berättade att en nyanställd mycket uppskattad 20-åring som bidrog med nya idéer och kreativa aspekter kring hur ny teknik kan användas hade slutat. Varför, frågade jag? Hon tyckte de interna systemen var onödigt krångliga och ineffektiva, svarade personen. Den krocken – ung ambitiös person och krångliga och ineffektiva system  –  tror jag inte är sista gången vi ser.

Den digitala utveckling och den omställning vi nu står inför är både en utmaning och möjlighet för dig som arbetsgivare. Hur ser du till att ha interna system som uppmuntrar till delning av kunskap, som inte begränsar utan berikar och som upplevs som mint lika enkla som de system vi använder i vår vardag?

I jakten på att rekrytera, behålla och utveckla de vassaste kompetenserna är de interna systemen helt plötsligt en viktig faktor. Ponera själv att du har att välja mellan företag A och B där lön och förmåner är i stort sätt desamma men A har ett system för tjänster som att logga in, dela kunskap och ansöka om semester medan företag B har olika system för varje tjänst med egna lösenord och säkerhetskrav. Vilket företag vill du arbeta på?

Flera rapporter och undersökningar vittnar om krångliga interna system och den negativa påverkan de har på de anställda. Den genomsnittliga dagliga tidsförlusten av IT-strul för Visions medlemmar är vid självskattning 26 minuter framgår i deras rapport ”IT i välfärdens tjänst”. 26 minuter kan i det exemplet översätta till en lönekostnad på  2,6 miljarder kronor per år. I en undersökning från fackförbundet Unionen framgår att företagen skulle kunna spara drygt 11 miljarder kronor om IT-systemen på arbetsplatserna fungerade bättre och om de anställda fick mer att säga till om när nya system köps in. Med dessa exempel blir det plötsligt allvar.

Skillnaden mellan hur enkelt det är hemma och hur krångligt det kan vara på arbetsplatsen har aldrig varit tydligare. Med vår smarta telefon kan vi styra tekniska prylar i vår omgivning, vi kan e-handla från soffan och vi kan kommunicera med omvärlden i både text, bild och rörligt. Och sen kommer vi till arbetsplasten och det allra enklaste blir helt plötsligt krångligt.

Dagens 20-åringar, som är våra nya kollegor och kunder, ställer helt andra krav på interna system och den digitala arbetsplatsen.  För att möta de kraven måste vi göra den digitala arbetsplatsen lika enkel som det digitala upplevs i privatlivet. Och vi måste utgå från användarens behov. Annars riskerar vi att förlora både kompetens och kunder. Hos personen jag träffade på frukostseminariet har det tyvärr redan hänt.

Håller du med?

Gör det enkla enkelt

Användarupplevelsen i digitala kanaler har aldrig varit viktigare. När pris och logistik är i stort sätt desamma när vi jämför tex resor, kläder, böcker och vitvaror blir användarupplevelsen direkt avgörande. Jämför med den fysiska världen. Är det snarlika priser avgöra ofta servicen i butiken. Och service sitter som bekant i detaljerna.

Bygger du en ny webbplats från grunden är idag användarupplevelsen absolut central i utvecklingen. Metoder som användarcentrerad utveckling, användartester, tidiga prototyper, research osv borgar för att leverera hög kvalitet i användargränssnittet och i användarupplevelsen.

Men det finns massor att göra även för den som inte är på gång att bygga en helt ny webb. Börja med det som redan är enkelt och gör det enkelt på riktigt. Förvånansvärt många har en hel del kvar att göra med de sista 10 % av användarupplevelsen på webbplatsen. De där sista 10 % som avgör om användarupplevelsen uppfattas som Ok eller Wow!.

Ett enkelt exempel: De allra flesta webbplaster har en ”Kontakta oss” sida. Innehållet på den sidan är ganska given: kontaktuppgifter med adress och telefonnummer. De allra flesta nöjer sig med den informationen rakt uppochner i text. Men för de som tar sina kunder på lite större allvar finns mer att göra. Mer som för den sakens skull inte behöver betyda dyra investeringar.

2_exempel A
Exempel A
2_exempel B
Exempel B

I Exempel A har vi löst uppgiften för vår egen del. Vi har skapat ”Kontakta oss” sidan. Jobbet är gjort men vi har inte brytt oss om att fråga oss vad användarna vill när det kommer till sidan eller vilka behov användaren har. Ett klassiskt inifrån och ut tänk. Lösningen är OK men inte mer.

I Exempel B har vi tänkt lite mer utifrån och in. Vi har ställt oss frågan vad användaren vill göra, vilka behov har den och i vilket sammanhang befinner sig användaren. Eftersom båda exemplen är en responsiv webb i mobilläge kan vi utgå från att användaren är på språng och vill komma i kontakt med oss, troligen via telefon. Här har vi gjort telefonnumret klickbart och vi har också angivit när på dagen det är störst respektive minst telefonkö.

Exempel B kräver inga större insatser mer än att tänka till ett varv till och ta kundens behov på allvar. Investeringar som handlar mer om inställning än om pengar. Men som troligen generera både intäkter och gladare kunder.

Gå igenom din webbplats och hitta moment där relativt enkla hack avsevärt kan öka kundupplevelsen. Jag är säker på att du hittar ett par ”Kontakta oss” exempel. Börja med att göra det enkla enkelt. Börja med de sista 10 %, inte de första 90 %.

Håller du med eller gör jag det för svårt för mig?

En webb, flera skärmar – nya möjligheter

Responsiv webbdesign är nu inne på sitt femte år som företeelse. För både avsändare och användare är det en välkommen teknik. Det är avsevärt enklare att som avsändare bara behöva publicera en text oavsett skärm och enhet och som användare är det tryggt att veta att samma innehåll presenteras oavsett skärm.

Själva begreppet responsiv webbdesign myndades år 2010 av Ethan Marcotte, det ses idag som standard och det var runt 2013 surret kring Responsive webbdesign tog fart på riktigt. Nyhetssajten Mashable kallade år 2013 för The Year of Responsive Web Design.

2013 var det inte bråttom

När jag började prata om responsiv webbdesign runt 2012-2013 var det för en del en ny teknik att ta ställning till. Många kanske just hade lanserat en ny webbplats i statisk design och hade svårt att motivera en större investering i att bygga om till responsiv webbdesign. Att anpassa befintlig webbplats till responsiv webb var något jag redan då inte rekommenderade. Det är möjligen en billigare lösning initialt men troligen inte på sikt och framförallt inte ur användarens perspektiv. Framgång med en responsiv webb handlar väldigt mycket om att utgå från användarens behov och göra upplevelse så bra som möjligt oavsett skärm. Kom ihåg att en text ska serva alla skärmar och prioriteringen bör vara att visa det mest relevanta först.  Det ställer krav på att hålla texterna korta och koncisa utan att tappa information. Det ställer också krav på att prioritera innehåll och skapa lösningar som gör det möjligt att fördjupa sig i innehållet utan att det blir för krångligt för användaren.

Det finurliga med responsiv webbdesign är att det har tvingat fram en mer kortfattad prosa på webben som gagnar både upplevelsen på dator som i mobil.

Lite mer bråttom nu

Nu är det plötsligt år 2015 och det börjar faktiskt bli lite mer bråttom att göra resan mot responsiv webb, om man inte redan har gjort den.

Din egen statistik säger det säkert redan. Och omvärlden definitivt. 69 procent kopplar idag upp sig till internet via mobilen.

Och det är inte bara användarna som ställer krav i och med att de blir mer mobila, Google kommer från april i år att ranka mobilvänliga webbplatser högre. Och sedan tidigare anger Google i sökträffen om webbplatsen är mobilvänlig. Det är tecken som tillsammans med omvärldens ökande mobila surfande borde göra det enkelt att motivera en ny responsiv webbplats. En webbplats, som fungerar på flera skärmar,  ger sannerligen nya möjligheter! Både för avsändare och användare.

Var står du just nu? På en stabil responsiv grund eller på en svajig desktop-lösning? Hör av dig om du behöver någon att hålla i handen.