Den här texten ingår som epilog i min första bok, Tänka Göra-Effekten – Utveckla din organisation för nya resultat, som utkom i april år 2025.

Jag hoppas att den här texten kan inspirera dig att börja eller fortsätta skriva och läsa.

Hur en bok blir till

Det här är min första bok (Tänka Göra-Effekten – Utveckla din organisation för nya resultat). Den har tagit mig tio år plus fem månader att skriva. En bok består av en övergripande idé, en disposition och stor mängd text (i den här boken cirka 46 000 ord). Det i sig är ingen garanti för att den blir läslig men det är en förutsättning för att den ska kunna bli det. Läsbarheten är upp till författaren att försöka skapa och läsaren att avgöra. ”Producers innovate, customers validate” – precis som i vilken form av produktutveckling som helst.

Flera av texterna i den här boken har från början tillkommit under kvällar och helger de senaste tio åren i form av framför allt blogginlägg och inlämningsuppgifter på olika universitet och högskolor. Medan den övergripande idén och dispositionen inklusive en hel del bearbetning odlades fram under fem månader vintern år 2024–2025.

Det saknas inte tips på hur man skriver en bok. En sökning på internet eller en interaktion med ChatGPT kan ge handfasta råd. Ofta vet vi vad som krävs men cirklar ändå kring råden för att se om det kanske finns någon oupptäckt magisk formel som ska ge svaret på hur man gör för att först tillverka alla orden och sen sätta ihop dem till läsbara meningar, stycken, kapitel och till slut en bok. Det finns givetvis ingen sådan formel, det finns egentligen bara enträget arbete. Det vill säga tänka och göra.

Den bok om skrivande som jag har inspirerats mest av är Att skriva av Stephen King. Bland hans råd är det framför allt ett par jag har tagit till mig och de linjerar väl med hur jag lär mig, vilket i sin tur sammanfattas i det citat av Gerd Langeland Dale jag återgav i inledningen till den här boken:

”Det ord som man bara hör en gång är svårt att uppfatta. Hör man det flera gånger i olika sammanhang blir det klarare. Men det hänger fortfarande bara i en tråd – den akustiska. Används ordet i läsning får det ytterligare en tråd. Och i skrivandet en till. Om det används i tal och tanke får det flera trådar.”

Är cirkeln på väg att slutas månne?

Här är mina favoritråd från Stephen King:

1. Läs mycket och skriv mycket.
2. Stäng dörren när du skriver. Skapa din egen skrivarlya.
3. Ta skrivandet på allvar. Skrivande är ett hantverk som kräver disciplin och hårt arbete, inte bara inspiration.
4. Redaktören har alltid rätt. (Det här rådet dyker upp i förordet till den utgåva av Att skriva som utkom år 2000.)

Råd nummer ett har jag applicerat de första tio åren, då jag framför allt har skrivit blogginlägg och skolarbeten på kvällar och helger. När det kommer till läsning har jag alltid med mig en bok.

King skriver: ”Läsandet är författarskapets skapande mitt punkt. Jag har alltid en bok med mig och det finns oftast en stund över för att kasta sig in i läsandet. Men man måste lära sig att läsa i små klunkar likväl som att häva i sig. Väntrum är naturligtvis som gjorda för läsning. Liksom teaterfoajéer, långa snabbköpsköer …”.

Magin i de små klunkarna! Jag har haft 36 minuters tunnel banefärd tur och retur till jobbet de senaste åren vilket kan verka lite för läsning, men på en arbetsvecka blir det 180 minuters fokuserat läsande, på en månad 720 minuter! Och det bara genom 196 att ha med en bok på tunnelbanan eller bussen. Många lästimmar har jag också samlat ihop när jag väntat medan barnen har haft aktiveter (förutom fotboll där jag är engagerad) eller när jag ”övervakat” deras lek i parken. Glöm inte (den fysiska) boken!

Råd två, tre och fyra har jag adderat nu, de sista fem månaderna. Det räcker inte att tänka på och prata om att skriva en bok, man måste göra det också. En uppmaning som du vid det här laget, om du läst boken fram till hit, borde känna igen.

När jag skrev texten till den här epilogen i februari år 2025 blev jag nyfiken på att ta reda på när jag köpte Kings Att skriva. Jag klickar därför in hos min internetbokhandel för att spåra köpet. När jag får fram ordern ser jag att jag samtidigt med den köpte Stora betongboken – 100 projekt från prova på till proffs av Malena Skote.

Den 26 juni år 2017 kl. 16:01 klickade jag hem de två böckerna. Gissningsvis tänkte jag mig något sorts sommarprojekt med betongboken. Hur många betongprojekt har det då blivit sedan år 2017? Noll (0). Men det har blivit en bok skriven! Det räcker inte med att köpa boken, man behöver läsa den också och sen göra. Tänka-göraeffekten helt enkelt. Stora betongboken köpte jag bara. Boken är säkert jättebra men motivationen att gjuta betong har liksom inte infunnit sig. Än.

De första tio åren

En viktig milstolpe för mig var när jag publicerade mitt första blogginlägg på min egen blogg i mars år 2015. Jag hade bloggat en hel del tidigare på interna och externa bloggar hos företag jag varit anställd på. Men nu var det alltså dags att blogga externt i eget namn. Jag drog mig en hel del för att starta en blogg. ”Tänk vad löjligt det kommer att se ut att ha en blogg med bara ett inlägg,” tänkte jag. Snacka om statiskt tankesätt! Alla bloggar har givetvis någon gång bara haft ett inlägg, precis som alla böcker någon gång bara haft tomma blad. De mentala låsningarna går sällan att förklara med logiska resonemang. Fråga en rökare som vill sluta. Ett inlägg på bloggen blev i alla fall två och sen tre och tio år senare många inlägg.

Om bloggen var den ena nyckeln var www.antagning.se den andra. Sverige är på många sätt fantastiskt. Inte minst i att ut bildning på universitet och högskola är gratis. Via webbplatsen antagning.se kommer du åt att se och söka alla de tusentals högskole- och universitetskurser som gratis finns tillgängliga. I denna fantastiska källa till kunskap finns det distanskurser om mellan två och sju och en halv poäng som passar utmärkt att läsa på sidan av ett arbete eller en annan sysselsättning.

I stort sett varje termin har jag läst en sådan kurs. Det har framför allt lett till tre saker: jag har läst (kurs)litteratur som jag annars inte skulle ha läst, jag har skrivit texter i form av skolarbeten jag annars definitivt inte skulle ha skrivit och jag har fått nya perspektiv genom interaktioner med kurskamrater, ofta online, som jag annars aldrig skulle ha träffat. Alla dessa kurser har drivit på både mitt läsande, mitt skrivande och mitt reflekterande.

It does not happen all at once. There is no instant pudding.

W. Edwards Deming

Under den här tiden definierade jag en metod för mitt eget lärande som jag gav namnet ”Läsa-Läsa-Tanke-skriva” (LLT). I LLT bedrivs läsandet både inom ämnet (facklitteratur) och som generell läsning (skönlitteratur). Med läsa-läsa menas alltså att kombinera läsning av facklitteratur med skönlitteratur. Att få dem två att berika varandra. Genom att addera skönlitteratur utvecklas språket och perspektiven vidgas. Skrivandet bedrivs som tankeskrivande, ett resonerande skrivande som möjliggör att omforma teorier och testa olika resonemang. En blogg är ett utmärkt format för tankeskrivande.

(Bloggen + antagning.se) + LLT = Massor av läsning och massor av skrivande

De sista fem månaderna

Under de här tio åren har tanken på att skriva en bok legat och pyrt i bakgrunden och jag har gjort en del mer eller mindre seriösa försök att komma i gång. Men det har aldrig tagit fart, förrän nu. Vad var det då som gjorde att det faktiskt blev en bok, den bok du håller i handen? Att odla fram en bok från en hög med texter går faktiskt att koka ner i en formel som lyder:

Avsatt tid + pomodorometoden + milstolpar + coacher = bok

Avsätt sammanhållen tid. När det gäller tid har vi ju alla som bekant lika mycket av den varan, det vill säga de berömda tjugofyra timmarna per dygn. Vad vi gör med tiden är upp till vår prioritering. När man har ett arbete är det någon annan som styr den övergripande prioriteringen. De åtta timmarna som står till arbetsgivarens förfogande är ofta de timmar på dygnet vi har möjlighet att vara som mest produktiva. Kvälls- och helgskrivande räckte aldrig till mer än blogginlägg och kortare skolarbeten för mig.

Omständigheterna de sista fem månaderna har dock gjort att jag helt plötsligt själv ägde alla timmar på dygnet. Det har gett mig möjligheter att fokusera under längre tidsperioder under dagen och flera dagar i sträck. En viktig faktor som hänger ihop med nästa faktor: tomaten.

Pomodorometoden går ut på att man ställer en timer på 25 minuter och ägnar tiden åt att fullt ut fokusera på arbetet, i det här fallet på att skriva boken. Under de 25-minuterna ska alla externa störningsmoment som notifieringar på mobilen och i datorn vara avslagna. Efter 25 minuter tar man en kortare paus (max 5 min) och sen kör man ett 25-minuters pass till. Efter ett antal sessioner kan man ta en längre paus.

Den här metoden har hjälpt mig att komma i gång direkt på morgonen och att hålla mig fokuserad ända fram till lunch. Får man till sådana pass varje dag under en vecka så blir det mycket sammanhängande skrivande! Den här boken är ett bevis på det.

Milstolpar. Att skriva en bok, i alla fall på det sättet jag har skrivit den, innebär inga direkta milstolpar förrän på slutet. De sto viktigare blir det att sätta upp egna milstolpar under resans gång. Gärna med en extern part som påminner om dem, till exempel dina coacher/redaktörer. Sätt upp datum i kalendern när ett kapitel ska vara genomarbetat eller delar av boken redo för nästa genomläsning. Jobba med milstolpar fast det egentligen inte krävs av någon annan anledning än just din egen framdrift.

Coacher/redaktörer. De flesta idrottslag och idrottare har en coach. Att skriva en bok är som idrott, du kan alltid bli bättre. Externa coacher hjälper dig att se på innehållet med andra perspektiv och inte minst coachar dig genom processen. Att skriva en bok sker i ett komplext system och resultatet i ett sådant system vet vi vid det här laget kommer genom interaktion. Av en slump hittade jag mina coacher i början på de sista fem månaderna. Utan dem ingen komplett formel och därmed ingen bok.

Om du vill bli författare är det två saker du måste göra hela tiden: läsa mycket och skriva mycket.

Stephen King i Att skriva

Reflektion

När jag reflekterar över, den förhoppningsvis värdeskapande, processen har jag mer eller mindre omedvetet applicerat många av de råd som Stephen King ger i Att skriva. Det verkar handla om att läsa och skriva – tänka och göra.

Syftet

Inget av ovan, varken de tio första åren eller de sista produktiva månaderna, hade varit möjliga utan ett syfte. Mitt syfte är att få fler att se och leva det cirkulära före det linjära. Det är syftet som, inte minst när det har känts motigt, fått mig att läsa en bok till, anmäla mig till en kurs till, skriva ett blogginlägg extra. Med syftet kommer, förr eller senare, resultatet.

Men det kanske viktigaste i en kreativ process: var snäll mot dig själv. Att du delar något litet med andra är fantastiskt.