Mobil eller inte mobil, det är inte frågan. Frågan vi behöver ställa oss är vad vi gör avkall på när vi väljer mobilen och om det är värt det. Och väljer mobilen gör vi allt oftare. Både omedvetet och medvetet. Omedvetet påverkar den oss till exempel när den åker upp på mötesbordet på jobbet. Den ligger där, förhoppningsvis ljudlös, men med sin blotta närvaro påkallar den vår uppmärksamhet. Och därmed gör vi avkall på kvalitén i våra interaktioner med människorna runt bordet. Hur blev det så? Och en ännu viktigare fråga: är det värt det?

Den medvetna användningen sker vid minsta lilla förflyttning eller paus. På toaletten, i kön till lunchen, på väg till jobbet eller skolan. När vi kommer hem, i soffan, i sängen, runt köksbordet. Genom vårt beteende och våra val ställer vi mycket på spel. Har vi råd med den här distraktionen i arbetslivet, i skolan och privat? 

Leda med exempel

En av de största gåvorna vi kan ge ett barn är att få dem att förstå att allt inte går att förklara och att finna ett lugn i den insikten. Vi lever i en komplex värld där orsak och verkan sällan är i direkt korrelation. För att navigera i den här komplexiteten är att reflektera en av de viktigaste förmågorna vi behöver kultivera. För att kunna reflektera behöver vi stanna upp. Ett av mina favorituttryck är ”pay attention”. Inte som en ”peka med hela handen uppmaning” utan som en uppmaning att faktiskt stanna upp och vara uppmärksam på omgivningen. Att på riktigt lyssna på den du pratar med. Att först förstå, sen bli förstådd. I Cambridge dictionary förklaras pay attention med: to watch, listen to, or think about something or someone carefully or with interest.

Om vi själva gör avkall på att reflektera till fördel för mobilen, hur ska vi då kunna lära våra barn att göra kloka val? Hur ska vi lära våra barn pay attention om vi själva inte kan det?

Vi kan välja att inte multitaska

Den koreansk-tyske filosofen och professorn i filosofi och kulturvetenskap, Byung-Chul Han, menar att samtidsmänniskan kännetecknas av ett konstant multitaskande och att vi översköljs av ett överskott av intryck vilket inte ska ses som ett civilisatoriskt framsteg utan snarare som regression. Multitasking kännetecknar livsvillkoren för vilda djur som av överlevnadsskäl måste ha en ständig med ytlig uppmärksamhet. En ekorre kan inte reflektera – den har helt enkelt inte tid. En människa har tid att reflektera men har sålt sin uppmärksamhet till den ”smarta” mobilen och andra digitala strömmar som kräver maximal uppmärksamhet av oss.

Ta vara på BBB

När händer då reflektion? Psykologen Ragnar Rommetveit kallar lösningar som kommer från reflektion som BBB-lösningar – problemlösning som kommer oväntat när vi ”tänker på ingenting”. Till exempel i sängen (Bed), på bussen (Bus) eller i badet (Bathroom). Om vi vid de tillfällena istället väljer mobilen kommer inte reflektion att hända.

Att lägga undan mobilen och stanna upp och reflektera borde vara ett självklart val. Både för vår egen skull, för våra barn och för våra kollegor. Hur gör du?